trots att jag slappnar av på ett helt annat sätt än vad man gjorde för ett-två år sedan, blir jag fruktansvärt sällskapssjuk när jag är ensam. Detta är ungefär den andra kvällen på sommarlovet som jag sitter själv (och då hängde jag ändå med amanda fram till tio) och ändå kan jag inte låta bli att tänka på hur tråkigt och ensamt jag har det just nu. Jag blir nästan lite nojig och tänker på att alla mina kompisar som jag värdesätter så sjukt mycket, egentligen ser mig som den jobbiga tjejen som klagar på sitt hår. Skönt nog vet jag innerst inne att det inte är så landet ligger, men ändå ÄNDÅ ska jag bli nervös och nästan lite rädd.

jag svamlar.
måste sova.
fast ska nog se på film istället. goodfellas var det ju.

arrivederci